Ny KulturSápmi-deklaration publicerad!
KulturSápmi har hållits sedan 2019 och är den enda mötesplatsen för det samiska konst- och kulturfältet över landsgränser. Foto: The Saami Council.
I juni 2026 hölls KulturSápmi i samband med den 23e Samekonferensen. På plats i Ohcejohka/Utsjoki möttes omkring 100 samiska konst- och kulturarbetare från hela Sámeednam.
Under tre dagar samlades deltagarna för att diskutera aktuella händelser och dela erfarenheter. Programmet innehöll bland annat work-in-progress-presentationer där konst- och kulturarbetare berättade om sina nuvarande projekt och Samerådets litteraturpris delades ut.
I samband med KulturSápmi publiceras varje år en deklaration för att uppsummera och lyfta fram budskapet från diskussionerna. Årets deklaration påminner oss om att vi är ett folk trots våra olikheter och hur birgejupmi vägleder det samiska livet och skapar en grund som leder oss framåt. Deklarationen innehåller även sju rekommendationer.
Mer information:
Christina Hætta
christina(at)saamicouncil.net
+47 48 02 17 34
KulturSápmi-deklarationen, Utsjoki 2026
Vi söker gemenskap, tillhörighet och jämlikhet
“Naturens vilja och skaparens predikan ger storheten dess värde, som en fröjd för ögat och som en upptäcktsresa för framtida generationer, för att finna våra förfäders upptäckter och dyrka deras djup.”
Inledning
KulturSápmi erkänner att de samiska språken, kulturen, litteraturen, de andliga och musikaliska språken (luohti, livđe, leu'dd, vuolle och vuelie), traditionell kunskap om samisk duodji (hantverk) och konsten tillsammans utgör den väsentliga grunden för birgejupmi – förmågan att leva väl och försörja sig genom att bara ta vad som behövs från naturen. De spelar en avgörande roll i att stärka identiteten, bygga gemenskap och forma framtiden. Därför står vi fast vid vårt åtagande att skapa utrymmen som stödjer den samiska kulturens livskraft, utveckling och överföring mellan generationer.
Birgejupmi vägleder det samiska livet och ger den grund som har upprätthållit vårt folk genom historien. Det innebär inte bara självförsörjning eller överlevnad, utan också förmågan att leva i relation med marken, till andra människor och till framtida generationer. Birgejupmi är rotat i värderingar som de samiska samhällena och kulturerna har format över generationer: ansvar, gemenskap, respekt och förmågan att använda resurser på ett hållbart sätt.
Huvudpoänger
Vi ber om lov och går in i dialog med marken genom våra andliga och musikaliska språk och melodier – oavsett om det är genom luohti, livđe, leu'dd, vuolle eller vuelie. Du vet själv vilket språk som tillhör din familj – det genom vilket du kommer ihåg ditt hemland.
Vi samer kommunicerar med varandra genom ett tyst språk. Samiskt hantverk, broderier, färger, former, pärlor och många andra särdrag berättar om tillhörighet, civilstånd, hantverksskicklighet och mycket mer. (Tystnad. Paus.) Gákti, gábdde, gapta, gápptie, gaeptie, mááccuh, mácēh, mäccak och mäccaǩ – de olika traditionella samiska dräkterna – bär med sig våra familjers berättelser och historia. De behöver inte sägas högt; du vet redan.
Vilka förväntningar ställs på samiska konstnärer? Vad innebär det att vara en samisk konstnär, musiker, författare eller slöjdare i vår tid? Måste vi alltid förklara för utomstående vad det innebär att vara same? Var finns utrymmet för konst som skapas enbart för oss själva – för samer? Bör vårt samhälle omfamna olika roller och ansvar? Vem utbildar andra om samisk kultur, och vem stärker och lyfter vårt kulturarv inifrån våra egna samhällen? Är det så att det mesta av våra resurser riktas mot att skydda våra marker och försvara våra rättigheter? Om så är fallet återstår lite tid för våra interna samtal – för att återuppliva våra språk och kulturer.
Kulturer kan inte överleva utan språk. Vi är ett folk – över gränser, i ett gränslöst Sápmi. Må våra språk leva och höras, dessa gyllene tungomål. Vi är ett folk, även när vi är mångfasetterade och berikade av våra många språk och dialekter. Barn och ungdomar måste få höra och lära sig sina förmödrars och förfäders språk och kulturarv. När vi förlorar våra språk förlorar vi också vår koppling till våra marker.
Samiska kulturer är levande kulturer. De lever med oss och vid vår sida genom alla tider – dåtid, nutid och framtid. Traditionell kunskap flödar in i samtiden längs många vägar och genom oändliga strömmar. Det flödet måste nå varje barn och ungdom, inte sant? Alla borde ha möjlighet att stärka sitt eget språk och sin kultur, oavsett om de vägleds av äldre, släktingar, arkiv eller samlingar. Du vet vilken som är den rätta vägen för dig.
Förut önskade vi förändring; nu börjar vi.
Vi samer måste använda vårt eget tysta språk i högre grad. Vår duodje talar detta tysta språk. Genom formen på våra kläder avslöjar den var varje person hör hemma. Vissa huvudbonader visar om bäraren är gift eller ogift, och i vissa regioner förmedlas samma budskap genom knapparna på ett bälte. Färger och smycken bär också på viktiga betydelser.
Statliga myndigheter vet inte allt och de förstår inte heller alltid vad vi försöker kommunicera. Därför måste vi tydligare och oftare förklara de utmaningar som vi samer står inför – särskilt hur nationsgränser begränsar utvecklingen av vår kultur och samarbetet över Sápmi, och hur tullbestämmelser gör ett sådant samarbete svårt och onödigt komplicerat.
Vi samer ägnar alltför mycket av vår tid åt att försvara våra rättigheter när den tiden i stället kunde ägnas åt att stärka vår kultur. Det är avgörande att nära och föra vidare våra egna sätt att tänka, vår traditionella kunskap och våra arbetssätt till samiska barn och ungdomar.
För oss samer utgör jojken och dess melodier ett gränslöst, tyst språk av dialekter.
Andligheten har följt oss sedan urminnes tider, genom varje era och varje prövning. Den har anpassats till nya regler och tagit sig nya former, men den har bestått.
I denna nya era inser vi att den samiska andligheten trots allt inte har försvunnit, även om många trodde det.
Länge leve vårt kulturarv.
Rekommendationer
Vi ska samlas, tillbringa tid tillsammans i lávvus, dela vår tid över generationer, lyfta och diskutera våra egna frågor, slöjda samiskt hantverk och dansa tillsammans.
Vi strävar efter att stärka utbildning inom samisk konst- och kultur och skapa möjligheter för lärande över generationer.
Vi måste säkerställa att vår traditionella kunskap förblir inom räckhåll för oss och att kunskapen som finns i arkiv, museer, hos de äldre och hos kulturarbetare – våra berättelser, begrepp, skrifter och hantverk – bevaras och görs tillgängliga.
Språk – alla samiska språk måste höras, respekteras och tas i beaktande.
Ett gränslöst Sápmi – många språk och kulturer, alla jämlika.
Vi behöver ökad finansiering för samiska kulturutövare så att vårt kulturarv och vår kultur kan föras vidare till framtida generationer.
Vi måste återuppliva/ revitalisera traditionell kunskap och stärka vår relation till återbördad samisk slöjd.
Foto: The Saami Council