– Det är en alldeles särskild känsla att samlas den 6 februari, se den samiska flaggan sträcka sig mot himlen Foto: Samerådet

I helgen uppmärksammas en historisk dag i Sápmi. Det är 40 år sedan Samekonferensen i Åre år 1986 antog både den samiska flaggan och vår nationalsång, Sámi soga lávlla.

Samerådets ordförande
Per Olof Nutti

Per Olof Nutti, Samerådets ordförande
*Kuva: Saamelaisneuvosto / Piera Heaika Muotka*

I Ohcejohka/Utsjoki strax före sommaren fick jag under Samekonferensen höra berättelser från den här tiden i ett samtal mellan Márjá Sofe Aikio, Rose-Marie Huuva och Olav Mathis Eira. De berättade om Samerådets flaggtävling som engagerade hela Sápmi och hur det rådde en stor enighet om att flaggan skulle ha en cirkel som representerar solen, månen och den samiska gemenskapen. Cirkeln är också ett kännetecken som vi delar med andra urfolk, såsom inuiterna. Under samtalet reflekterade de över ögonblicket då den samiska flaggan hissades för allra första gången.

Nästa vecka firas också Samerådets 70-årsjubileum. Sedan 1956 har Samerådet arbetat för att förena det samiska folket över statsgränserna och arbetet med våra nationella symboler är ett av våra viktigaste resultat.

Arbetet med nationella symboler inleddes under tiden före etableringen av våra sameting. Det var samiska organisationer över landsgränserna som genom Samerådet tog det politiska och kulturella ansvaret för att formalisera våra nationella symboler.

Vi har många att fira och tacka; eldsjälar, duodjára, jojkare, konstnärer, förtroendevalda och samiska organisationer som har bidragit till att vi i dag har nationella symboler som förenar oss.

Under dessa 40 år har antalet nationella symboler vuxit. År 1992 antogs tonsättningen till nationalsången och den 6 februari fastställdes som samernas nationaldag. Senare har vi fått fler samiska flaggdagar antagna vid Samekonferenserna i Murmansk och Tråante, innan vi senast vid Samekonferensen i Váhčir 2022 antog Sámieatnan duoddariid av Nils-Aslak Valkeapää (Áillohaš rohki) som vår nationaljojk.

Våra nationella symboler ger oss trygghet, bygger gemenskap och gör oss stolta över vilka vi är och varifrån vi kommer. De stärker den samiska gemenskapen över statsgränserna och synliggör att vi hör samman som ett folk. När vi själva utvecklar och har kontroll över våra egna kännetecken och symboler är det vi som definierar hur vi ska representeras och vilka vi är.

Vem äger våra symboler när världen knackar på?

Genom den samiska symbolkommittén har Samerådet och Sametingen samarbetat sedan 2004 för att förvalta och utveckla våra nationella symboler. Det globala intresset för Sápmi ökar och det gör även påtryckningarna från kommersiella aktörer. Det här är ett krävande arbete som sedan länge har vuxit ur kommitténs nuvarande ramar. Från Samerådets sida är vi angelägna om att stärka symbolkommittén med resurser. Den måste vara rustad för att vidareutveckla våra nationella symboler och bättre kunna skydda vårt kulturarv, så att all kommersiell användning också kommer vårt folk till godo.

Det är en alldeles särskild känsla att samlas den 6 februari, se den samiska flaggan sträcka sig mot himlen och känna kraften när vi för full hals jojkar Sámieatnan duoddariid eller sjunger Sámi soga lávlla tillsammans. I dessa ögonblick suddas gränserna på kartan ut och vi känner hur vår kultur binder oss samman som ett folk.

FUN FACT: Visste du det här om den samiska flaggan?

Behovet av en egen samisk flagga växte sig på allvar starkt under den samiska rättighetskampen och Alta-aktionen på 1970-talet. År 1977 skapade konstnären Synnøve Persen från Porsanger en inofficiell flagga i de traditionella gákti-färgerna rött, gult och blått. Flaggan blev en stark symbol för samisk gemenskap och protest under demonstrationerna och bidrog till att idén om en gemensam nationell flagga tog fart.

När Samerådet 1986 arrangerade en tävling om vad som skulle bli Sápmis gemensamma flagga kom det in över 70 förslag. Det vinnande bidraget skapades av den sjösamiska konstnären Astrid Båhl. Hon valde färgerna rött, gult, blått och grönt för att representera våra olika gákti-traditioner. Färgerna symboliserar också eld, sol, vatten och natur. Den välkända cirkeln i mitten är inspirerad av motiv från gamla samiska trummor och av dikten om att samerna är ”solens söner och döttrar”, där den röda delen står för solen och den blå för månen.

Prototypen till den allra första officiella flaggan syddes faktiskt kvällen före beslutet i Åre. Det var duojár Rose-Marie Huuva som stod för sömnaden i ett litet, trångt hotellrum, mitt i ett hektiskt kaos där ett franskt filmteam filmade det hela.