Att leva i harmoni med naturen? Sveriges GBF ur ett samiskt perspektiv
Samerådet belyser glappet mellan Sveriges löften om biologisk mångfald inom Kunming–Montreals globala ramverk och det samiska folkets rättigheter och behov. Foto: Samerådet / Kristoffer Hætta
Samerådet har gjort en djupgående analys av Sveriges ställningstagande till målen i Kunming-Montreals globala ramverk för biologisk mångfald.
Eirik Larsen, Ledare för avdelningen för mänskliga rättigheter Foto: Piera Heaika Muotka
Detta ramverk, som antogs 2022, fastställer hållbarhetsmål med syftet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till år 2030. Den långsiktiga visionen sammanfattas i uttrycket ”att leva i harmoni med naturen till 2050”. Med fyra övergripande mål och 23 handlingsinriktade delmål är GBF en vägledning för alla parter, som förväntas omvandla målen till sina egna nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald.
Eftersom ramverket inte är juridiskt bindande bygger det på transparens och socialt tryck för att upprätthålla ansvarstagande. För att stärka dessa mekanismer tar civilsamhälles- och urfolksorganisationer fram ståndpunktsdokument och utvärderingar. Nu har Samerådet publicerat sitt positionspapper om Sverige.
Analysen visar på betydande glapp mellan Sveriges löften om biologisk mångfald och det faktiska genomförandet, särskilt i relation till samernas rättigheter och intressen.
Huvudteman i Samerådets granskning är:
Stärka samiskt deltagande genom att införliva principen om fritt, föregående och informerat samtycke (FPIC) i konsultationslagen.
Integrera traditionell kunskap i lagstiftning, nationella ramverk och myndighetsutövning.
Säkerställa markrättigheter genom att ändra rennäringslagen så att den inkluderar äganderätt, införa en lag om samernas territoriella rättigheter, och ratificera ILO-konvention 169.
Utöka samisk medförvaltning av naturresurser.
Tydliggöra skillnaden mellan begreppen ”urfolk” och ”lokala samhällen”.