Klimatförändringar i Sápmi

Samerådet har i samarbete med Sametinget i Norge tagit fram en rapport om klimatförändringar i Sápmi.

 
 

Samerådet har i samarbete med Sametinget i Norge tagit fram en rapport om klimatförändringar i Sápmi som syftar till att ge en överblick över klimatförändringar och dess effekter på samisk kultur, levnadssätt och samhälle. Rapporten består av sex kapitel och är en sammanställning av befintlig forskning och kunskap samt observationer från samiska kunskapsbärare. Rapporten målar upp en bild av några observerade och förväntade klimat- och miljöförändringar – globalt, i Arktis och i Sápmi - och ger sedan även rekommendationer för en väg framåt.

Samerådet hoppas att denna rapport ska öka kunskapen om klimatförändringar och relaterade effekter i ett samiskt sammanhang, och att det kan bli starten på ett mer omfattande arbete kring klimatförändringarnas effekter i Sápmi och för det samiska folket.


Vi vill uttrycka vår starkaste tacksamhet till alla samiska kunskapsbärare som har tagit sig tid att dela med sig av sina tankar, erfarenheter och observationer kring klimatförändringar och relaterade effekter, samt hur detta påverkar dem i deras liv.
— Aslak Holmberg, Samerådets president

Sammanfattning av huvudfynd:

• Klimatförändringarnas effekter i Arktis sker i en omfattning och i en takt som inte tidigare skådats, och mycket snabbare än tidigare beräknat, jämfört med andra regioner i världen.

• Klimatförändringar i Sápmi bedöms få långtgående konsekvenser för natur, ekosystem och deras sammansättning och därmed för hela det samiska kulturlandskapet. Eftersom vi samer har en stark anknytning till våra marker genom våra kulturella sedvänjor, traditioner, försörjning och levnadssätt, har förändringar i miljöförhållanden en direkt inverkan på vårt samhälle.

• Ur en arktisk kontext har klimatförändringarna påverkat mental hälsa och välbefinnande negativt, och ökat risken för skador, matotrygghet och livsmedelsburna och vattenburna sjukdomar. Matsäkerhet är ett särskilt bekymmer i detta sammanhang - särskilt för arktiska urfolk vilka är beroende av miljön och dess resurser för försörjning, kultur och identitet.

• Både forskning och vittnesmål från samiska kunskapsbärare visar att den samiska kulturen redan varit tvungen att anpassa sig till pågående förändringar och därmed anpassat sina aktiviteter på grund av till exempel osäkra is- och snöförhållanden, nya säsongsbetonade väderförhållanden och förändringar i arters utbredning och förekomst.

• Klimatförändringarna i Sápmi har ökat risken för faror och skador, men även matotrygghet och sjukdom kopplade till t.ex. ändrad kost.

• Klimatförändringar har haft en negativ inverkan på mental hälsa och välbefinnande. Klimatförändringar i kombination med andra påfrestningar har lett till ökad stress, ångest, oro och depression. Fysisk och psykisk stress har till exempel blivit ett växande problem för renskötare och deras familjer. Det är dock inte känt hur personer som är aktiva i andra samiska näringar och kulturella aktiviteter som möter liknande stressfaktorer reagerar och mår.

• Det finns en stor kunskapslucka och ett kritiskt behov av ett större fokus på hälsa och välbefinnande i relation till klimatförändringar och förändrade miljöer i Sápmi ur ett bredare perspektiv.


Klimatförändringarnas effekter på ekosystem och biologisk mångfald förväntas få ytterligare konsekvenser för olika arters förekomst och utbredning vilket riskerar allvarliga, negativa effekter på samisk kultur, försörjning och levnadssätt och med direkta effekter på vår livsmedelsförsörjning. För att möta och svara mot de stora förändringar och risker som väntar finner Samerådet att nya tvärvetenskapliga och tvärsektorella åtgärder och strategier för anpassning kommer att krävas för att minimera och lindra negativa effekter på liv, kultur och välbefinnande. För att möta de förväntade utmaningarna kommer det att krävas riktade och samordnade åtgärder från samiska organisationer och representativa institutioner, och nationella regeringar, på alla nivåer. Möjliggörande faktorer som behövs för detta är ökad flexibilitet, starka samiska institutioner och ett reellt erkännande och användning utav samisk urfolkskunskap. Detta innebär också en ökad kunskapsproduktion om hur klimatförändringarna påverkar alla aspekter av det samiska samhället. Dessutom måste det finnas ett erkännande av klimatåtgärder som en viktig del av hälsopolitiken och hälsoåtgärder som en viktig del av klimatpolitiken. Andra viktiga delar för anpassning kommer att vara krisberedskap, att ta itu med kunskapsluckor i frågor som nya matsäkerhetsrisker och de långsiktiga effekterna som är förknippade med potentialen för kulturell förändring. Övergripande och grundläggande för dessa åtgärder är ett fullständigt erkännande av samernas rättigheter och självbestämmande samt partnerskap med det samiska folket.

Rapporten är skriven på engelska och kommer att översättas till nordsamiska och norska.


Läs hela rapporten här: